Swedish: angripa

Swedish verb 'angripa' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: angripa
Supine: angripit
Gerund: angripande

Indicative

Present

jag angriper
du  angriper
han angriper
vi  angriper
ni  angriper
de  angriper

Perfect

jag har angripit
du  har angripit
han har angripit
vi  har angripit
ni  har angripit
de  har angripit

Past

jag angrep
du  angrep
han angrep
vi  angrep
ni  angrep
de  angrep

Pluperfect

jag hade angripit
du  hade angripit
han hade angripit
vi  hade angripit
ni  hade angripit
de  hade angripit

Future

jag skall angripa
du  skall angripa
han skall angripa
vi  skall angripa
ni  skall angripa
de  skall angripa

Future perfect

jag skall ha angripit
du  skall ha angripit
han skall ha angripit
vi  skall ha angripit
ni  skall ha angripit
de  skall ha angripit

Conjunctive

Present

jag må angripa
du  må angripa
han må angripa
vi  må angripa
ni  må angripa
de  må angripa

Present

jag må ha angripit
du  må ha angripit
han må ha angripit
vi  må ha angripit
ni  må ha angripit
de  må ha angripit

Past

jag skulle angripa
du  skulle angripa
han skulle angripa
vi  skulle angripa
ni  skulle angripa
de  skulle angripa

Pluperfect







Conditional

Present

jag skulle angripa
du  skulle angripa
han skulle angripa
vi  skulle angripa
ni  skulle angripa
de  skulle angripa

Perfect

jag skulle ha angripit
du  skulle ha angripit
han skulle ha angripit
vi  skulle ha angripit
ni  skulle ha angripit
de  skulle ha angripit

Imperative


du  angrip

vi  Låt oss angripa
ni  angrip

Etymology

Translations

Swedish verb "angripa"

Aggressively challenge a person, idea, etc., with words

To accuse of wrongdoing

To aggressively challenge with words

3 translations found.

angripa

ANGRIPA an³~gri²pa, äfv. an²~ (a`ngripa WESTE), v. -griper, -grep, -grepo, -gripit, -gripen; se för öfr. GRIPA. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (föga br., mest i bet. 6 b, Ench. WOLLIMHAUS (1652, under deprehensio), THORILD 3: 79 (1791), KINDBLAD (1867), SFS 1897, nr 34, s. 11), -NING (numera knappast br. utom i ssgr, Lex.Linc. (1640)); -ARE; jfr ANGREPP. ( ahn- HSH 9: 102 (c. 1562), HUND 102 (c. 1605))
[efter mnt. angripen, t. angreifen; jfr d. angribe, holl. aangrijpen]
– jfr GRIPA AN.

More information and the source for the information: SAOB