Swedish, all forms: återbära

Swedish, all forms verb 'återbära' conjugated in all tenses

Bookmark and Share

Nominal Forms

Infinitive: återbära
Supine: återburit
Gerund: återbärande

Indicative

Present

jagåterbär
duåterbär
han;honåterbär
viåterbär
niåterbär
deåterbär

Perfect

jaghar återburit
duhar återburit
han;honhar återburit
vihar återburit
nihar återburit
dehar återburit

Past

jagåterbar
duåterbar
han;honåterbar
viåterbar
niåterbar
deåterbar

Pluperfect

jaghade återburit
duhade återburit
han;honhade återburit
vihade återburit
nihade återburit
dehade återburit

Future

jagskall återbära
duskall återbära
han;honskall återbära
viskall återbära
niskall återbära
deskall återbära

Future perfect

jagskall ha återburit
duskall ha återburit
han;honskall ha återburit
viskall ha återburit
niskall ha återburit
deskall ha återburit

Conjunctive

Present

jagmå återbära
dumå återbära
han;honmå återbära
vimå återbära
nimå återbära
demå återbära

Present

jagmå ha återburit
dumå ha återburit
han;honmå ha återburit
vimå ha återburit
nimå ha återburit
demå ha återburit

Past

jagskulle återbära
duskulle återbära
han;honskulle återbära
viskulle återbära
niskulle återbära
deskulle återbära

Pluperfect

jagskulle ha återburit
duskulle ha återburit
han;honskulle ha återburit
viskulle ha återburit
niskulle ha återburit
deskulle ha återburit

Conditional

Present

jagskulle återbära
duskulle återbära
han;honskulle återbära
viskulle återbära
niskulle återbära
deskulle återbära

Perfect

jagskulle ha återburit
duskulle ha återburit
han;honskulle ha återburit
viskulle ha återburit
niskulle ha återburit
deskulle ha återburit

Imperative

duåterbära
viLåt oss återbära
niåterbära

Etymology

Additional Information